Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring två välkända begrepp inom Affective forecasting nämligen Impact Bias, som innebär att människor har en tendens att överskatta i vilken utsträckning de kommer att uppleva en viss känsla i en framtida situation än vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebär att människor har en tendens att underskatta i vilken grad känslotillstånd kommer att påverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkätundersökning. Etthundra sextiotvå studenter, slumpvist uppdelade i två grupper, Känslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. Enkätundersökningen var en mixad design med grupp (känsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i både Känslogrupp och Preferensgrupp skattade lägre i eftertest (actual) än pretest (forecasting).

Purpose:The purpose of this thesis is: to determine key success factors for an organisation?s internal process of internalising future trends forecasting. Methodology:A qualitative approach has been chosen by examining three different companies (Electrolux, H&M and, Sony Ericsson) through interviews and other data. The empirical material have been analysed by using valid theory as a platform from where the analysis can be performed. This has created a conceptual analysis that enables the use of the conclusions in other similar companies.

Forecasting is an important part in attempting to predict how companies will perform in the future. The more accurate the prediction, the more valuable are the results obtained from the forecast. This thesis aims to investigate forecasts of return on equity, and whether a disaggregation of the leverage formula into its underlying components affects the forecasting ability positively. This is conducted by comparing a model based on the leverage formula's components with a model solely based on return on equity from previous years. The study includes manufacturing companies on the Swedish Stock Exchange over the period 1998-2011.

Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring två välkända begrepp inom Affective forecasting nämligen Impact Bias, som innebär att människor har en tendens att överskatta i vilken utsträckning de kommer att uppleva en viss känsla i en framtida situation än vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebär att människor har en tendens att underskatta i vilken grad känslotillstånd kommer att påverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkätundersökning. Etthundra sextiotvå studenter, slumpvist uppdelade i två grupper, Känslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. Enkätundersökningen var en mixad design med grupp (känsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i både Känslogrupp och Preferensgrupp skattade lägre i eftertest (actual) än pretest (forecasting).

An organization must manage its resource consumption and material flows in order to satisfy the demand of its products as efficiently as possible. Managing of the aforementioned requires a balance between the organizations resources (such as the capability of distribution and production) and the market demand. According to Gardner (1990), an estimation of future demand is a necessity for maintaining the balance. An instrument that is used frequently to estimate future demand is demand forecasting. The demand forecasting practice has been thoroughly studied and a plethora of academic contributions exist on the topic.

Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring två välkända begrepp inom Affective forecasting nämligen Impact Bias, som innebär att människor har en tendens att överskatta i vilken utsträckning de kommer att uppleva en viss känsla i en framtida situation än vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebär att människor har en tendens att underskatta i vilken grad känslotillstånd kommer att påverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkätundersökning. Etthundra sextiotvå studenter, slumpvist uppdelade i två grupper, Känslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. Enkätundersökningen var en mixad design med grupp (känsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i både Känslogrupp och Preferensgrupp skattade lägre i eftertest (actual) än pretest (forecasting).

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan commitment gentemot organisationen och chefs-commitment i en svensk kontext med hjälp av TCM Employee Commitment Survey. Metoden för att undersöka detta var en webbenkät som delades ut till sammanlagt 188 personer, med en svarsfrekvens på 35%. Respondenterna arbetade i tre olika organisationer inom offentlig sektor. I enkäten fick respondenterna ta ställning till påståenden rörande sin organisation och sin närmaste chef. Resultatet visade att ju lägre continuance commitment är gentemot närmaste chef, desto högre är affective commitment gentemot organisationen.

Prior studies have shown that earnings management can be used either to inform or to mislead investors about the future performance of a company. However, few studies have examined the impact of earnings management on forecasting return on equity (ROE). The aim of this thesis is to investigate whether the ability to forecast next year's ROE is improved when taking earnings management, measured as discretionary accruals, into account. This is examined by comparing a forecast model that takes the magnitude of discretionary accruals into consideration with a model that does not. The study is based on companies that were listed on the Stockholm Stock Exchange during 2002-2012.

Dagens arbetstagare anses vara mer intresserade av att göra karriär än att vara lojal mot en enda arbetsgivare (Parment & Dyhre, 2009). Vad kan då arbetsgivaren göra för att skapa ett engagemang och en lojalitet som knyter arbetstagaren till organisationen så att denne stannar kvar? Denna studie handlar om känslomässigt engagemang, så kallat affective organizational commitment, och är en kvalitativ undersökning. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta förskolepedagoger/arbetsledare samt två anställda inom Human Resources (HR) avdelningen på Stockholms stad undersöktes känslomässigt engagemang till organisationen. Resultatet visade att det finns ett starkt känslomässigt engagemang hos personalen till sin enhet men inte till Stockholms stad i sin helhet.

We have by Statistics Sweden (SCB) been given the task of using different dynamic regression models in order to forecast service price index for sea transport. The aim is to see whether these models provide better forecasts than those previously used. This essay aim to identify, estimate and evaluate the selected prediction models. Through our data material we were given access to 28 sightings of sea transport index during the period of 2004 q1 to 2010 q4. We have chosen to evaluate three different transfer function models, one ARIMA model and one naive forecasting model. The input variables we decided to test in our transfer function models were the price of petroleum products, the port activity in Swedish ports and the lending rate of Swedish Central bank. The results of our study suggest that transfer function models generally provide better models than the ARIMA model and the naive forecast model.

Vi ställs dagligen inför väldigt många val och beroende på vilka val vi väljer att göra kommer dessa till stor del att påverka hur vi lever vårt liv och även hur tillfreds vi kommer att vara med livet. Vi baserar många av våra val på känslomässiga förutsägelser som är våra antaganden om hur framtida händelser kommer att påverka oss känslomässigt. Våra känslomässiga förutsägelser är dessvärre ofta påverkade av olika bias som gör att vi missbedömer hur starkt och under hur lång tid vi kommer att reagera känslomässigt på kommande händelser, vilket i sin tur påverkar vilka val vi kommer att göra. Den här uppsatsen kommer att undersöka hur våra känslomässiga förutsägelser påverkar vårt subjektiva välbefinnande och även hur förståelse för detta skulle kunna användas i psykologisk coachning i form av interventioner för att hjälpa människor att göra fler val som leder till ett ökat subjektivt välbefinnande..

Being able to predict the future had been an invaluable competitive advantage for any corporation. Forecasting is a vital part of any business, hence a good forecast allows enterprises to invest in a beneficial way. However, there are several ways to prepare forecasts and the forecast methodology can vary. An industry that is dependent on forecasts is the energy industry. By predicting consumers' energy consumption, Swedish energy companies can hedge on the Nordic power market Nord Pool.

Abstrakt The yield curve as a forecasting tool for inflation has been thoroughly investigated. However, most of these studies considered only the major economies, such as the U.S. economy or the major European economies and not a small open economy such as the Swedish. The Swedish economy should be much more affected by the world economy then the bigger economies. The purpose with this study is then to investigate whether the Swedish yield curve, or the Swedish interest rate, can be used as forecasting tools for the Swedish inflation.

This field study examined how elderly and cognitively disabled people used and experienced a social companion robot. The following pages explores the questions: Which are the physical, social and affective qualities during the interaction? The aim was to through observations see how qualities of interaction could activate different forms of behavior. The results show that motion, sound and the eyes together created communicative and emotional changes for users who felt joy and were willing to share the activity with others. The robot stimulated to some extent users to create their own imaginative experiences but often failed to involve user or group for a long time and was also considered too large and heavy to handle..

Forecasting stock market returns is an interesting topic since more and more Swedes enter and invest in this market. Theory implies, however, that such exercises should be impossible. The aim of this thesis is to investigate the possibility to forecast future stock returns by looking at macroeconomic variables? history. The study is limited to the Swedish market as it is based on the OMXS30-index which represents the 30 most exchanged stocks on Stockholms¬börsen, the Swedish stock exchange.